Vuxen eller?

Jag har tänkt på det dära med sällskapsspel, varför spelar man aldrig det? Det är ju hur kul som helst att vara ett gäng och spela och umgås. Oftast om man träffas ett gäng så sitter man ju framför datorn eller en film, och jag menar hur social är man då? Man pratar ju knappt, men sätter man sig och spelar lite så umgås man på ett helt annat sätt och pratar med varandra, samtidigt som hjärnan trimmas lite, haha. Ne, mer spel tack!

Det är lustigt att man helt plötsligt vill se äldre ut och behandlas som en vuxen för att man närmar sig 20. Jag är trött på att man alltid ska behandlas som om man fortfarande är 15 år bara för att man ser ung ut. Klart att man vill se ung ut, men man vill ju inte behandlas som en barnunge. Alla tror att man inte kan någonting, och att man inte har något ansvar för att man inte har någon direkt livserfarenhet. Skulle man gå på en anställningsintervju till en ica butik t e x, och dem skulle välja mellan en 20 åring och en 30 åring skulle dem säkert ta den äldre för att dem tror att dem sköter sig bättre. Jag är trött på att man ska få en barnstämpel.

Inte för att jag har råkat ut för detta någon gång att man har blivit bortvald, men ibland kan man ju känna blickarna på sig att man är ung och opålitlig. Jag har i alla fall gått ifrån mitt blekta tonårshår och färgat håret i en naturligare färg, tagit ur piercingarna i ansiktet och touperar inte håret som ett fågelbo! Springer inte runt halvnaken mitt i vintern när jag festar, urringat ska vara snyggt gjort om man vill ha det, för jag säger inte att det är fult, men man behöver ju inte visa hela bh;n. Att ha för mycket foundation och för mörk är inte heller snyggt och får mig att tänka på en tonåring som vill se brun ut, (fast dem egentligen är bleka). Samtidigt att plocka sönder sina ögonbryn och använda alldeles för mycket svart kajal, är förbi.

Ne dags att växa upp men för att man ska kunna känna sig vuxen så vill man ju också behandlas som en. Jag trivs nästan bättre med äldre personer ibland för att dem kan man ju prata och diskutera med, medans folk som är något yngre än mig inte ens kan hälsa på en. Det är nästan som om man vill bli 30 år på en gång? ( ne nu överdrev jag ). Men det verkar ju som om man inte kan vara duktig eller smart för att man är ung.

Nehe nu är det dags för film på 3an, I hennes skor.

KRAM

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0