...vilket betyder torsdag imon, snart fredag! Kom precis hem från Carro. Eftersom jag inte jobbade på posten ikväll så får man passa på att ta dem små stunderna som finns att träffa sin näraste och käraste. Köpte jordgubbar och lite godis och mös med Sex and the City. Man vill helst sitta ner när man har stått upp en hel dag, speciellt när jag jobbade igår kväll med. Det känns i kroppen kan jag lova.

Jag har tänkt på en sak, undra när man kan kalla sig själv vuxen egentligen? När man fyller 18, flyttar hemifrån eller skaffar barn? Det är svårt, och jag kan inte kalla mig själv vuxen även att jag är 20 år. Man känner sig yngre än vad man är faktiskt. Tänk att när min farfar var 21 år så gifte han sig med min farmor. Dem firar 50 års bröllopsdag nu. Då var det inget konstigt, Martins mamma fick barn första gången när hon var 19 år, det var heller inget konstigt. Men nu tycker folk att det är konstigt om man flyttar hemifrån för tidigt eller skaffar barn i 20 års åldern. Just därför är det så svårt att veta när man är vuxen för allt sker mycket senare nu. Första barnet kanske inte kommer förrän man är 30 år. Men en sak är säker, jag är inte vuxen än och jag tänker leva mitt liv som om jag vore ung och pigg all the time. Man ska inte leva efter åldern, inte sant? Åldern är bara en siffra, (som har tendes att rusa iväg).